Neurofarmakologi och beroendeforskning

En forskningslinje fokuserar på miljöfaktorer tidigt i livet som bidragande orsak till individuella skillnader i sårbarhet för riskkonsumtion av alkohol och utveckling av alkoholberoende, men även hur dessa faktorer påverkar läkemedelsbehandling vid beroende (huvudansvarig Ingrid Nylander). Konsekvenser av störd utveckling av hjärnan, antingen via uppväxtmiljön eller alkohol och/eller nikotinanvändning under ungdomsperioden, studeras med avseende på hjärnans funktion, beteende, alkoholkonsumtion och alkoholinducerade effekter senare i livet. I projekten undersöks även underliggande mekanismer för kvarstående effekter av uppväxtmiljö eller drogintag. Vi studerar transmittornätverk av betydelse för stress, belöning och förstärkningsmekanismer, t.ex. endogena opioider, glutamat och monoaminer. Metoder inom molekylärbiologi och neurobiologi, såsom vävnadsanalys av receptorer, transmittorer och mRNA samt in vivo-analys med chronoamperometri kombineras med experimentell beteendeforskning såsom individuell beteendeprofilering. Genexpression och epigenetiska processer analyseras i samarbete med Dr E Comasco (Institutionen för neurovetenskap).

I en annan forskningsinriktning studeras bland annat neurosteroiders neuroprotektiva egenskaper, deras roll för neurogenes samt för interaktiva processer i relation till neurodegenerativa sjukdomar (huvudansvarig Anne-Lie Svensson). I projekten används huvudsakligen in vitro-modeller.

En tredje forskningslinje fokuserar på underliggande mekanismer för schizofreni (huvudansvarig Åsa Konradsson-Geuken). Med hjälp av innovativa metoder (t.ex. amperometri, opto- och farmakogenetik i kombination med beteendeprofilering) är syftet att förstå hur basal kognitiv funktion, aktivitet i transmittornätverk och neurokemiska processer medverkar i de kognitiva dysfunktioner som ses vid schizofreni. Målet är en ökad kunskap om hur läkemedelsbehandling riktat mot kognitiva aspekter vid schizofreni kan förbättras.